
Nya regler om strandskydd 2026
Strandskyddsutredningen överlämnade den 1 juni 2026 promemorian En inriktning för ett reformerat strandskydd till statsrådet Johan Britz. Promemorian är en delredovisning och innehåller inga författningsförslag. Bedömningarna är uttryckligen preliminära och kan komma att ändras i betänkandet. Nedan följer en genomgång av av de förslag som lämnas i promemorian.
"Det är för tidigt att säga vilka lättnader som faktiskt införs, eller om några införs." — Giedre Jirvell, strandskyddsjurist, Jirvell Juridik AB
1. Om promemorian
Regeringen beslutade den 12 juni 2025 om kommittédirektiv för ett reformerat strandskydd med inriktning att öka möjligheterna att bygga nära vatten (dir. 2025:59). Särskild utredare är Fredrik Wersäll. Utredningstiden förlängdes genom tilläggsdirektiv den 13 maj 2026 (dir. 2026:30), och uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2026.
Promemorian är 28 sidor inklusive bilagt direktiv och redovisar inriktningen för de förslag som ska lämnas i betänkandet. Regeringen har uttalat att den delar denna inriktning.
2. Utgångspunkt: restriktiviteten följer av tillämpningen, inte av reglerna
Författaren var Head of Section vid Miljödepartementet med ansvar för regelförenkling när de nuvarande strandskyddsreglerna togs fram 2009 och har därefter anlitats av Naturvårdsverket för utredning av strandskyddet vid små sjöar och vattendrag.
Bedömningen är att den restriktivitet som nu kritiseras beror på tillämpningen, inte på hur reglerna utformades. De särskilda skälen var avsedda att möjliggöra en platsspecifik bedömning, med proportionalitetsbestämmelsen i 7 kap. 25 § miljöbalken som spärr mot alltför långtgående inskränkningar. I praktiken har listan i stället lästs som en katalog där prövningen upphör när ingen punkt passar, och proportionalitetsbestämmelsen har fått begränsat självständigt genomslag.
Detta påverkar synen på reformen. Med en tillämpning i enlighet med avsikten hade systemet kunnat bestå med begränsade ändringar. Att byta prövningsordning angriper inte grundproblemet, eftersom även en avvägningsnorm är beroende av hur den tillämpas. Utan tydlig vägledning i förarbeten och praxis finns risk att samma restriktiva hållning återkommer, nu i form av svåröverklagade bedömningar i stället för felaktig rättstillämpning.
Mot denna bakgrund följer en genomgång av promemorians innehåll.
3. Utgångspunkter för reformen
Syftena ligger fast
Utredningen bedömer att strandskyddets två syften ska behållas:
- att långsiktigt trygga allemansrättslig tillgång till strandområden
- att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet
I varje strandskyddsärende ska dessa syften vägas mot det allmänna eller enskilda exploateringsintresset på den aktuella platsen. Utredningen betonar också att strandskyddet berör egendomsskyddet i 2 kap. 15 § regeringsformen och att strandskyddet, till skillnad från flera andra områdesskydd, inte ger rätt till ersättning för rådighetsinskränkningar.
Kritiken mot dagens ord
Utredningens bedömning är att strävan att förena de två syftena har lett till ett strängt förhållningssätt utan tillräcklig hänsyn till förhållandena på den aktuella platsen. Uttalandena om restriktivitet i förarbetena, i kombination med den uttömmande listan över särskilda skäl, har enligt utredningen gjort prövningen i det enskilda fallet teoretisk och stelbent. Dagens lagstiftning går därmed, enligt utredningen, längre än vad som är ett legitimt skydd utifrån syftena.
Utredningen pekar också på överblickbarheten. Regelverket har byggts ut sedan 1950-talet med pålagor, undantag och särregleringar. I elva av landets tjugoen län gäller alltjämt äldre länsstyrelsebeslut som undantar vissa mindre sjöar och smala vattendrag från strandskyddet. Det saknas en heltäckande redovisning av var strandskydd faktiskt råder, samtidigt som överträdelser kan medföra straffansvar.
Ett annat ställningstagande förtjänar uppmärksamhet: strandskyddsregleringen bör enligt utredningen fungera som annan miljölagstiftning, det vill säga medge platsspecifika bedömningar och avvägningar mellan motstående intressen. Det är denna principiella omläggning som resten av promemorian bygger på.
Utvidgat strandskydd
Möjligheten att utvidga strandskyddet till högst 300 meter behålls. Kommunen bör dock kunna begära att länsstyrelsen omprövar tidigare beslut om utvidgat strandskydd. Detta har fått begränsad uppmärksamhet men kan få stor betydelse i de kustkommuner där utvidgade beslut från 2010-talet fortfarande gäller.
4. Strandlovsprövningen
Strandlov ersätter dispens
Ett tillstånd att bygga eller vidta åtgärder inom strandskyddsområde ska benämnas strandlov. Utredningen beskriver detta som en övergång från ett förbudsförfarande till ett lovförfarande.
Ändringen är inte enbart terminologisk. Under dagens ordning prövas om det finns grund för att göra undantag från ett förbud. Under den föreslagna ordningen prövas om åtgärden ska tillåtas på platsen. Det är två olika frågor, och de besvaras med olika utgångspunkter.
Länsstyrelsens överprövning
Kommunen prövar även fortsättningsvis ansökningar som huvudregel. Länsstyrelsens överprövning av enskilda ärenden ska koncentreras till fall där det är uppenbart att förutsättningar för strandlov saknas. Nya tidsfrister för länsstyrelsens handläggning införs, bland annat för att underlätta för den som parallellt söker bygglov.
5. En reell intresseavvägning
Den uttömmande listan över särskilda skäl tas bort. I stället ska det i lag anges vilka omständigheter som ska vägas in.
På strandskyddssidan: områdets karaktär, exploateringsgrad och naturförhållanden samt dess betydelse för allemansrättslig tillgång och för livsvillkoren för djur- och växtlivet.
På åtgärdssidan: åtgärdens slag, funktion, omfattning, varaktighet, lokalisering och avstånd från strandlinjen.
Tre punkter i avsnittet bör noteras särskilt.
För det första ska väsentligt större tyngd ges åt exploateringsintresset än vid dagens tillämpning. Utredningen konstaterar att en intresseavvägning visserligen görs redan i dag, men ofta med hänvisning till generella uttalanden om restriktivitet i stället för till hur strandskyddets värden faktiskt ser ut på platsen.
För det andra ska kumulativa effekter vägas in. Bedömningen ska alltså avse förhållandena inom området, inte enbart den aktuella platsen. Det innebär att prövningen i hårt exploaterade områden inte automatiskt blir mer tillåtande.
För det tredje ska fri passage som huvudregel säkerställas, och prövningen ska omfatta om lov kan ges förenat med villkor eller anpassningar av åtgärden. Strandlov bör inte beviljas i områden som är av väsentlig betydelse för att långsiktigt tillgodose något av strandskyddets syften.
6. Strandskyddet i samhällsplaneringen
Översiktsplanen
Kommunen ska i översiktsplanen redovisa sin övergripande syn på användningen av mark- och vattenområden som omfattas av strandskydd, samt vilka hänsyn som krävs för områden av väsentlig betydelse för syftena. Redovisningen ska ge vägledning både vid upphävande av strandskydd i detaljplan och vid prövningen av enskilda ärenden.
Länsstyrelsens granskning av planförslaget koncentreras till frågan om förslaget tillgodoser skyddsbehovet för de områden som är av väsentlig betydelse för syftena.
LIS-bestämmelserna utgår
Bestämmelserna om landsbygdsutveckling i strandnära lägen tas bort. Utredningens motivering är att de inte har fungerat som avsett, bland annat på grund av de omfattande och detaljerade kraven på kommunens redovisning. Geografiska och demografiska skillnader ska i stället hanteras genom översiktsplanen och den platsspecifika prövningen.
7. Nya undantag från kravet på strandlov
Kompletteringsåtgärder
Inom privatbostadsfastigheter ska komplementbyggnader och andra kompletteringsåtgärder nära en befintlig huvudbyggnad i större utsträckning få utföras utan strandlov.
Konstruktionen finns redan i dag i 7 kap. 17 § miljöbalken och 11 § områdesskyddsförordningen, men förutsätter föreskrifter från länsstyrelsen och tillämpas därför olika i landet. Utredningen bedömer att lättnaden bör gälla generellt, med hänvisning bland annat till egendomsskyddet. Avståndsbegränsningarna behålls: högst 15 meter från huvudbyggnaden och inte närmare strandlinjen än 25 meter.
Detta är den förändring som berör flest fastighetsägare rent praktiskt, och den är också den mest konkreta i promemorian.
Ersättningsbyggnader
Tiden för att uppföra en ersättningsbyggnad förlängs genom en tioårsfrist, och ersättningsbyggnader som uppförs inom fristen undantas från kravet på strandlov.
Bakgrunden är att förarbetena angett ett år som utgångspunkt för hur lång tid som får förflyta innan strandskyddsdispens söks, vilket lett till en praxis som utredningen beskriver som orimligt sträng. Utredningen hänvisar till Mark- och miljööverdomstolens dom den 30 augusti 2023 i mål nr M 3642-23. Motiveringen till tio år är de åtgärder som faktiskt krävs efter en brand eller översvämning, såsom myndighetskontakter och försäkringsutredning.
8. En ny preskriptionsregel
Tillsynsmyndigheten ska inte få besluta om föreläggande eller förbud om mer än tio år har förflutit från överträdelsen.
Utredningen motiverar regeln med att avsaknaden av preskription medför orimligt betungande beviskrav för enskilda och för nya fastighetsägare. Fristen anpassas till preskriptionstiden vid olovligt byggande i 11 kap. 20 § plan- och bygglagen, som i sin tur följer huvudregeln i preskriptionslagen.
Enligt gällande rätt kan ett rättelseföreläggande riktas mot en ny fastighetsägare om det är skäligt, oavsett hur lång tid som förflutit sedan åtgärden utfördes. För den som förvärvat en fastighet med befintliga bryggor, altaner eller uthus av okänd ålder är detta i praktiken den mest ingripande delen av dagens regelverk.
En preskriptionsregel löser dock inte frågan, utan flyttar den. Fristen räknas från överträdelsen, och det är sällan ostridigt när en anläggning faktiskt uppfördes. Tvisten kommer därmed att gälla bevisningen: flygbilder, äldre kartmaterial, försäkrings- och taxeringshandlingar, fotografier och vittnesuppgifter. Vem som bär bevisbördan för att fristen löpt ut, och vilket beviskrav som ska gälla, framgår inte av promemorian. Motsvarande frågor är väl kända från tillämpningen av 11 kap. 20 § plan- och bygglagen och bör hanteras uttryckligen i betänkandet.
För fastighetsägare innebär detta att dokumentation om anläggningars ålder får ett värde den inte haft tidigare. Den som har handlingar som visar när en brygga eller ett uthus tillkom bör bevara dem.
9. Vad promemorian inte behandlar
Flera av direktivens punkter saknas i promemorian och återstår till betänkandet. Det gäller bland annat undantag för totalförsvarets behov, lättnader för tillfälliga arrangemang och säsongsbetonad förvärvsverksamhet, åtgärder som gynnar friluftslivet, byggnader och anläggningar som för sin funktion måste ligga vid eller i vatten, kriterier för mindre kustsamhällen och öar samt den modell enligt vilken kommunen skulle kunna besluta i vilken utsträckning strandskydd över huvud taget ska gälla vid vissa kuststräckor, sjöar och vattendrag.
Den sista punkten är den mest långtgående i direktiven. Att den inte behandlas i inriktningspromemorian säger ingenting om utfallet, men innebär att bilden av reformen inte är fullständig förrän betänkandet lämnas.
10. Vägen till lagstiftning
Promemorian har fått betydande uppmärksamhet, och det finns anledning att vara tydlig med vad som återstår. Att ändra en lag tar normalt flera år.
Utredningen ska lämna sitt betänkande senast den 31 december 2026. Därefter går förslaget ut på remiss till länsstyrelser, kommuner, myndigheter, domstolar och organisationer. Remisstiden är regelmässigt tre månader. Remissvaren bereds sedan i Regeringskansliet, och den beredningen tar i ett ärende av den här omfattningen betydande tid.
Om beredningen visar att delar av förslaget behöver arbetas om sker det oftast inom ramen för en departementspromemoria, som i sin tur remitteras. Först därefter följer lagrådsremiss, yttrande från Lagrådet, proposition och behandling i riksdagen. Till detta kommer att en ny lagstiftning normalt behöver övergångsbestämmelser och att myndigheter och kommuner behöver tid att ställa om.
Ett ärende av den här omfattningen tar därför normalt flera år från betänkande till ikraftträdande, även när den politiska viljan är entydig.
Här är den inte det. Riksdagsval hålls hösten 2026, alltså innan betänkandet ens har lämnats. Strandskyddet är en fråga där partierna sedan lång tid har skilda uppfattningar, och det är regeringen som avgör vad i ett betänkande som förs vidare till lagrådsremiss och proposition. Om reformen fullföljs, i vilken omfattning och med vilken inriktning, avgörs därmed av valutgången och av hur ett kommande regeringsunderlag ser ut.
Det är alltså för tidigt att säga något om vilka lättnader som faktiskt kommer att införas, eller om några införs. Promemorian anger en inriktning, inte ett utfall.
För enskilda fastighetsägare är slutsatsen enkel: den som har ett ärende nu ska driva det enligt gällande regler. Överklaga inom angiven tidsfrist. Att avvakta en reform som är osäker både till innehåll och till tidpunkt är sällan ett alternativ, särskilt inte i tillsynsärenden där tid inte är en neutral faktor.
11. Vad som gäller till dess
Promemorian innehåller inga författningsförslag och har inte lett till någon lagändring. Ansökningar och tillsynsärenden prövas enligt 7 kap. miljöbalken i dess nuvarande lydelse och enligt de regler som gäller vid tidpunkten för avgörandet. Åtgärder som vidtas utan dispens kan alltjämt föranleda föreläggande om rättelse samt ansvar enligt 29 kap. miljöbalken.
För den som planerar en åtgärd nära vatten talar inriktningen ändå för att underlaget bör byggas upp redan nu: tomtplatsens och hemfridszonens faktiska utbredning, avstånd till strandlinjen och till befintlig huvudbyggnad, naturförhållandena på platsen, allmänhetens faktiska tillgång till strandområdet samt kommunens redovisning i översiktsplanen. Det är dessa omständigheter som blir avgörande i en avvägningsbaserad prövning.
Vid frågor om förslagens innebörd för en enskild fastighet, eller om pågående dispens- eller tillsynsärenden, är ni välkomna att ta kontakt.
Giedre Jirvell Jirvell Juridik AB info@strandskydd.nu · strandskyddsjurist.se
